Kartornas upplägg

Varför är kartorna uppdelade i rutor?

Mycket av den information som visas i Bredbandskartan baseras på ett rutnät med rutor på 250 x 250 meter. Detta beror på att Bredbandskartan i sin tur baseras på ett underlag av geografiska ytor med tillhörande statistik där just kvadrater på 250 x 250 meter är den minsta beståndsdelen. Rutorna kan slås ihop till tätorts-, kommun-, läns- eller riksnivå, men inte brytas ned i mindre enheter.

Vad innebär det att det finns eller inte finns tillgång till bredband i ett visst område?

Enligt Bredbandskartan är det ett litet antal områden som saknar tillgång till bredband. Det innebär att det är mycket osannolikt att de som bor i dessa områden – på kort tid och utan särskilda kostnader – kan beställa ett internetabonnemang som i genomsnitt kan ge faktiska överföringshastigheter om 1 Mbit/s i genomsnitt.

Bredbandskartan är dock en teoretisk produkt som baseras på uppgifter insamlade av marknadens aktörer. Underlaget ger inte alltid en helt korrekt bild av tillgången till bredband i enskilda rutor. För en exakt avstämning med verkligheten krävs lokala fältmätningar i stor skala.

PTS anser att Bredbandskartan ger en mycket god och detaljerad bild över vilka områden som har och saknar tillgång till bredband. Om den adress du är folkbokförd på saknar bredbandstäckning, trots att Bredbandskartan visar annorlunda, kan du anmäla detta på PTS webbplats: www.pts.se/bredbandslistan